Full av självförakt!

Kjolen är provad, den gick att få på...





....upp till halva låren ungefär, det var lite knepigt att ta kort eftersom den inte stannar på halva låren utan åker ner, därav den udda posen.

Det är helt sanslöst vad man kan förfalla på två år. Riktigt vidrigt är det.

Trots detta kommer jag med 100% säkerhet vräka i mig speghetti till middag och lördagsgodis till Melodifestivalen.

Kanske ska hitta någon annan last, det sägs ju att summan av lasterna är konstant och detta frosseri tog ju riktig fart när jag slutade röka. Jag kanske ska börja igen.

Eller ska jag helt enkelt utplåna mig från jordens yta.
Jag menar: Vem fan bryr sig om ett bittert fetto?

Om någon läser detta skall denne någon inte bli orolig över att jag planerar nåt dumt, jag måste bara få ur mig all skit. Det är kanske enklare att starta om då?! Man måste liksom ner till botten för att vända.



Och för att få lite perspektiv är det så här den ser ut när den ligger ner...